Ge blod, om du kan...

Det är snart slut på blod, rapporterar DN.

Jag gav blod regelbundet från ca 20års åldern tills dess jag blev ~29. Jag var tvungen att sluta, och jag minns fortfarande klart varför.

En tidig morgon, det här var nämligen under tiden jag studerade, kom jag till centraltappen i Stockholm, fyllde i sedvanlig lapp om mina vanor, sjukdomar etc. Fotsvamp-nej. Tennisarmbåge-nej. Dengudengu feber-nej. Harpest-nej. Har du någonsing freebaseat heroin under tiden du haft feber och skurit dig med rostiga spikar-nej.

Men sen plötsligt så såg jag något jag kunde svara ja på: Har du haft sex med någon ny inom de senaste 3 månaderna-Jajamensan! "Med besked" tänkte jag och gjorde en duktig bock i sagda ruta, lämnade in blanketten och satte mig för att läsa Elle magazine.

Döm om min förvåning när det visar sig att då får man minsann inte ge blod, nehej du min depraverade unge man, hur skulle det se ut?
Jag var singel, ansåg inte att jag levde ett särdeles löskerliv. jag menar, lite bryna och nuppa en gång i kvartalet? Jag frågade sköterskan som tagit in mig till ett litet rum för att delge mig nyheten om min skörlevnad om hur det var tänkt. Men jag fick mig försäkrat, och jag kan faktiskt se anledningen (tyvärr alldeles för konkret bevisat här), att minsann, så är det.

Nu när jag sedan länge lever i stadgat förhållande så kanske jag ska masa mig iväg... Det är ju ändå en rätt trevlig stund, och en bra kontroll av hälsan...

Off I go.

/Seb